by Joakim Backman
9. juli 2013 19:48
Nu har det gått över två veckor sedan jag sparkade i vänster lilltå så pass att jag troligen fick en spricka i ett av fotens ben. Det känns fortfarande när jag gör vissa rörelser och gör ont att stöta emot något med tån. Där emot så känns det helt ok när jag går och belastar foten rakt nedåt, jag har till och med kört knäböj på gymmet med 120 kg på stången utan att det kändes något.
I och med detta så var jag givetvis riktigt nyfiken på om det skulle gå att springa också och det finns ju bara ett sätta att ta reda på det. Läkaren sa till mig att jag inte fick springa på två veckor och dessa passerade för ett par dagar sedan.
Idag på lunchrasten fick jag äntligen dra på mig löparkläderna igen, jag tog min Saucony Kinvara på fötterna för att det är lite snällare då jag skulle springa på hårt underlag. Det fick bli ett varav runt Växjösjön vilket borde vara tillräckligt för att känna av eventuellt obehag men ändå så pass kort sträcka att det inte skulle skada foten.
Det blev ett ganska snabbt varv men det var jag nästa tvungen till för att det skulle bli någon form av träning också. Först var jag lite överkänslig och letade efter att det skulle göra ont vilket jag också tyckte att det gjorde lite, men efter att jag kommit igång så var det inga problem alls.
Det blev en ganska låg snittpuls för rundan men det beror mest på att det tar ett par kilometer innan pulsen kommer igång riktigt. Jag hade som högst 190 bpm i puls vilket visa att jag kämpade på rätt bra ändå.
Nu är det inte OK bara för att det gick bra att springa 4.5 km utan jag får avvakta och känna hur det känns under natten och imorgon också. Jag måste ändå tillåta mig att vara lite glad att det gick så pass bra som det gjorde, kanske jag kan börja komma igång att springa igen och försöka hålla mig skadefri.
Distans (km) |
4.65 |
Tid (h:mm:ss) |
0:19:24 |
Tempo (min/km) |
4:10 |
Snittpuls (bpm) |
145 |
Temperatur (°C) |
20 |